När jag kör bil är jag en riktig bitch, jag är verkligen glad över att övriga trafikanter inte kan höra vad jag säger om dem i min bil! Jag har aldrig förstått mig på människor som kör under hastighetsbegränsningen när det är mitt på dagen, fri sikt och bra vägunderlag, dessa personer är för mig en gåta!
När jag åkte till Norrköping hade jag även svårt att förstå mig på de personer som bestämt hastighetsbegränsningarna genom skogorna. Där finns inga hus så långt ögat kan gå och ändå är hastighetsbegränsingen satt till 70 km/h, varför inte 90? Man kommer ju aldrig fram om man kör i den snigelfarten! Vägen är visserligen ganska krokig men man har väl vett nog att sakta ner i en kurva! Jag blev mer och mer sur på vägen till Norrköping i onsdags, både på hastighetsbegränsingarna samt på alla människor ute på vägarna som inte kan hålla dem, eller som håller dem till punkt och pricka, jag ville ju komma fram någon gång!
På vägen hem till Degerfors på kvällen skämdes jag faktiskt för de tankar jag haft om personerna som bestämt hastighetsbegränsningarna. Då förstod jag nämligen varför de fanns där, det var faktiskt en fara för mitt eget liv att i mörkret köra snabbare än 70 km/h på dessa krokiga vägar, vilket jag självklart heller inte gjorde! Jag tyckte faktiskt att vissa vägar med hastighetsbegränsningen satt till 90 km/h borde varit 70 km/h, där fick jag för att jag klagade på vägen dit! Tur att jag inte skrev en insändare utan att veta fakta 
